Äntligen helg igen....
Den senaste veckan har varit tuff på jobbet. Det har blivit mycket övertid och samtidigt har vi haft samtal med chef och arbetsmiljökonsult. Chefen har haft s.k. utvecklingsamtal som hon ska lönesätta sin personal efter. Gissa hur det går! Den som är "slängd i käften" och kan prata för sig får säkert mest. Hon har sina favoriter även om hon säger att hon är objektiv. Det tror jag inte på för det är svårt att vara.
Arbetsmiljökonsulenten ska kartlägga vår arbetsmiljö. Vi säger ofta att det är "tungt" i jobbet och det är det. Det kan aldrig vara acceptabelt att vara ensam med 12-14 barn varav 3-4 barn är bara 1 år gamla. Det blir jättesvårt att överblicka och kolla in allt. När det händer något så går det väldigt fort. Ett barn biter ett annat barn, nästa barn orsakar översvämmning på toaletten och någan annan är ledsen och får inte vara med. Ja, så håller det på i det oändliga. Dessutom agerar vi som personal olika på olika situationer. Vi har ju olika toleransnivåer och blir oroliga om vi är ensam vuxen i huset. Vi hinner aldrig diskutera hur vi ska lösa problemen som vi har. När vi har våra s.k. personalmöten är det mening att vi ska kunna diskutera våra problem i barngruppen. Det hinns i regel inte med för det finns alltid frågor som kommer från chefen som alltid måste gå före.
Det är iaf skönt med en helg även om den alltid är så kort, för om man stänger på fredag kl. 18.00 och öppnar på måndag kl. 6.30 så känns det så. Om jag slutade tidigare på fredagen och började senare måndagen så skulle jag ha fler lediga timmar emellan. Det blir sällan så tyvärr för det kör ofta ihop sig på jobbet. ( Vi ska ju vara försiktiga med vikarietillsättningen också).
Jag sitter vid sommarhuset och skriver detta. Solen skiner och det härligt ut, men det är kallt ute. Min bror och svägerska åkte iväg till golfbanan och syrran är i skogen och plockar svamp i vanlig ordning. Själv tycker jag att jag inte hinner med att gå i skogen tillsammans med syrran. Hon springer så himla fort och jag har fullt sjå att se vart hon har tagit vägen.
Mia och en kompis till henne, Anneli, har skjutsat sina resp. döttrar till Lunda Livs där döttrarna står och säljer hemmagjorda dörrkransar. Jag hoppas det går bra för dem. Kransarna verkar vara fina ( jag har sett dom på bild) så jag har beställt två stycken.
Hanna och Anders var upp till sommarhuset tillsammans med barnen, men Pia (syrran) och jag skulle ner till Rimbo för att hämta stickbeskrivning och virknålar. Hanna vill lära sig virka så jag har lovat att lära henne det.
Arbetsmiljökonsulenten ska kartlägga vår arbetsmiljö. Vi säger ofta att det är "tungt" i jobbet och det är det. Det kan aldrig vara acceptabelt att vara ensam med 12-14 barn varav 3-4 barn är bara 1 år gamla. Det blir jättesvårt att överblicka och kolla in allt. När det händer något så går det väldigt fort. Ett barn biter ett annat barn, nästa barn orsakar översvämmning på toaletten och någan annan är ledsen och får inte vara med. Ja, så håller det på i det oändliga. Dessutom agerar vi som personal olika på olika situationer. Vi har ju olika toleransnivåer och blir oroliga om vi är ensam vuxen i huset. Vi hinner aldrig diskutera hur vi ska lösa problemen som vi har. När vi har våra s.k. personalmöten är det mening att vi ska kunna diskutera våra problem i barngruppen. Det hinns i regel inte med för det finns alltid frågor som kommer från chefen som alltid måste gå före.
Det är iaf skönt med en helg även om den alltid är så kort, för om man stänger på fredag kl. 18.00 och öppnar på måndag kl. 6.30 så känns det så. Om jag slutade tidigare på fredagen och började senare måndagen så skulle jag ha fler lediga timmar emellan. Det blir sällan så tyvärr för det kör ofta ihop sig på jobbet. ( Vi ska ju vara försiktiga med vikarietillsättningen också).
Jag sitter vid sommarhuset och skriver detta. Solen skiner och det härligt ut, men det är kallt ute. Min bror och svägerska åkte iväg till golfbanan och syrran är i skogen och plockar svamp i vanlig ordning. Själv tycker jag att jag inte hinner med att gå i skogen tillsammans med syrran. Hon springer så himla fort och jag har fullt sjå att se vart hon har tagit vägen.
Mia och en kompis till henne, Anneli, har skjutsat sina resp. döttrar till Lunda Livs där döttrarna står och säljer hemmagjorda dörrkransar. Jag hoppas det går bra för dem. Kransarna verkar vara fina ( jag har sett dom på bild) så jag har beställt två stycken.
Hanna och Anders var upp till sommarhuset tillsammans med barnen, men Pia (syrran) och jag skulle ner till Rimbo för att hämta stickbeskrivning och virknålar. Hanna vill lära sig virka så jag har lovat att lära henne det.